En småländsk värmlänning i skrivarvärlden

Här kan du följa mig i mitt skrivande och intressanta människor jag möter på vägen

Intervju med Ylva Lee Lindell

Vem är du och vad har du skrivit?

Jag heter Ylva Lee Lindell och är en 33 åring boende i Frödinge i Småland. Jag är två barns mamma, kattälskare,husägare,mejeriarbetare,amatörskådis,skrivnörd,musikälskare och powerwalkjunkie. Dessutom tror jag på kärlek, jämställdhet och ödmjukhet åt folket :)

Hösten 2013 debuterade jag med fantasyromanen Eldbunden. En bok om att vara udda, ung och osäker. En ungdomsbok för 16 år och uppåt om nya världar, kärlek, vänskap,blod,änglar,hämnd och död. I höst kommer uppföljaren till boken. I del två Skogsblod får man får fortsätta följa huvudkaraktären Mindra och hennes liv. Hon har genom en serier händelser separerats från sina vänner och plötsligt hamnat i England där hon utan att veta om det befinner sig i livsfara. Boken är nu skickad till tryck.

I höst är jag förutom romansläppet också aktuell med en skräck/paranormal romance e-novell  som ges ut på Epok förlag. En väldigt rolig upplevelse då jag inte är särskilt bevandrad i skräckgenren lättskrämd som jag är.

 

Vad har du gjort för att nå ut med det du har skrivit?

Hur gör man egentligen för att nå ut? För att folk ska se oss? För att bli sedda? Och hur gör man för att bli sedd när man som jag är utgiven på ett relativt litet förlag?

De här tipsen har jag jobbar efter:

-Jobba med marknadsföringen varje dag.

-Genomför inga ogenomtänkta planer men var inte heller rädd för att prova nya saker.

-Var aldrig rädd för att fråga. Du kan bara få ett nej.

 

Jag har marknadsfört på Facebook via annonser på mina sidor.

Jag har en författarsida på Facebook som du hittar här. Den är relativt nystartad och där händer allt med mitt författarskap och mitt skrivande.

Sen har jag också en boksida till min fantasyserie Eldbunden på Facebook där allt i Eldbunden världen och dess karaktärer uppdateras.

Sen har jag förstås också en blogg som du hittar här. Här händer det lite av allt möjligt med både skrivande och privatliv. Lite blandat helt enkelt.

 

För att locka fler gillare och läsare har mina sidor också haft och kommer fortsatt att ha tävlingar där man kan vinna mina böcker.

Sen är jag även förtjust i (gammal teaterräv som jag är) affischer och flyers. Hur effektivt detta är tvista de lärde om men alla är faktiskt inte på nätet och det är både billigare och effektivare att trycka flyers och sätta upp och lämna lite varstans än att annonsera i en tidning. Flyers har jag med mig överallt och en och annan smyger sig ner på bussar och emellan tågsäten ibland. Har faktiskt ett par gillare som har hört av sig med kommentarer om de hittade min bok på bussen, sånt är alltid kul

 

Hur kommer det sig att du började skriva?

Svaret är nog rätt tråkigt och förmodligen ganska vanligt. Jag har alltid skrivit. Jag har alltid behövt skriva. En säkerhetsventil mot vardagen, en stresshanterings syssla och ett sätt att hantera omvärlden. Att skriva är för mig lika mycket ett intresse som det är en nödvändighet. Så svaret är väl så länge jag kan minnas antar jag.

 

Hur lägger du upp planeringen när du ska börja skriva något nytt? Om du nu gör en planering. Tex skriver synopsis, bestämmer var och när du ska skriva mm

Planering när det gäller skrivandet är för mig A och O oavsett om det gäller en novell eller som just nu i mitt romanskrivande. Jag börjar med spånandet. Oftast vet jag vad projektet kommer handla om, vilken genren jag vill skriva i och ungefär vad allt kommer att landa i. Sen låter jag det vila en stund. Går runt och funderar, skriver lappar med nya idéer och spånar lite till. Sen sätter jag mig ner och skriver en synopsis. En grov synopsis som täcker in handlingen och karaktärerna som jag vet ska vara med. Och sen bestämmer jag ungefärlig längd. Att bestämma hur många dataskrivna sidor romanen/novellen etc ska ligga på underlättar enormt i sin tur när det kommer till hur lång inledning, mittparti och avslutning ska vara.

 

Om du någon gång stöter på ett hinder, tex skrivkramp, vad gör du för att ta dig ur det?

Ett välkänt uttryck. Jag kan dock inte säga att jag faktiskt råkat ut för det. Ibland skriver jag mycket och ibland skriver jag inte alls. Fast då är det oftast för att jag inte vill eller för att jag har annat att göra än att sitta med min historia. Så nej, ingen kramp här inte.

 

Har du vid något tillfälle känt att det flyter på extra bra i ditt skrivande? Vad tror du i så fall att det beror på?

De gånger jag känner att jag har riktigt bra flyt i mitt skrivande sammanfaller oftast med de gånger jag har riktigt mycket att göra. När det är mycket på gång i mitt liv och min vardag och jag verkligen måste prestera när jag sätter mig ner för att skriva. Då kan det trilla in tjugo sidor på en kväll bara så där.

 

En del anser att ens eget skrivande gynnas mycket av att läsa andra böcker. Vad anser du om det? Håller du med eller ser du det på något annat sätt?

Jag läser mycket. Jag håller med om att man som författare måste läsa mycket för att bli bättre i sitt skrivande. I andras historier ser jag nya lösningar på saker, saker jag aldrig tänkt på och meningar jag aldrig skulle satt ihop själv. Det är viktigt att titta utanför sin egna lilla bubbla och lära sig nya saker och att läsa andra författare är en av de sakerna som ger mig mest utveckling i mitt eget skrivande.

 

Vad tror du din styrka som författare är?

Mina styrkor som författare är enligt mig själv och enligt de fina läsaromdömena jag har fått mitt språk, vissa upplever att jag har en ung berättarröst och det känns ju alltid kul att höra. Att jag kan sätta mig in i hur yngre människor resonerar och pratar. Sen har jag även fått bra kritik för det höga tempot i mina romaner. Det blir aldrig långrandigt eller tråkigt. Att jag inte infodumpar och lämnar lite åt fantasin är det också många som uppskattar.

 

Har du några tips till dem som skriver på sin första bok?

Tips till andra som skriver sin första bok. Låt andra läsa vad du skrivit. Det kanske är det viktigaste jag har lärt mig. Man är i början jätterädd för att få kritik eller att folk ska döma ut en  som klippt skuren värdelös men man ska trotsa det och göra det iallafall tycker jag. Att låta andra läsa är otroligt viktigt och lärorikt för en och man blir bättre i sitt berättande av det. Även om det är tufft.

Sen är det viktigt att aldrig ge upp. Dagen när man håller den första utgivna boken i handen kommer den vara värd alla de där ansträngningarna man gjorde när man kämpade för att någon skulle anta manuset.

 

Har du något du vill tillägga?

Om du vill veta mer om vad jag håller på med och skriver om just nu gå gärna gå in och gilla min författarsida på Facebook.

 

                

 

 

                

             Foto: Johanna Sivertsdotter

Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar: